Demokratins parallella tillstånd
Spaning från Demokratidagarnas projektgrupp 2025-10-09. Löpande bevakning om demokratins nuläge i takt med projektgruppens möten inför Demokratidagarna 7-9 maj 2026 på Tensta träff i Järva.
- Fredsavtal mellan Israel och Hamas
- Näringslivet är beroende av internationellt bistånd
- Valdeltagandet sjönk i kyrkovalet
- Studieförbundens etikkonferens (Stockholm)
- Upphandlad verksamhet står inför demokratiutmaningar
- Tid för delaktighet frigörs genom välfungerande välfärd och infrastruktur
Fred i tillfälligt sikte
I dagarna har nyhetsflöden och sociala medier fyllts av bilder på människor som firade. Beslutet från den amerikanska presidenten att komma till stånd med en kompromiss mellan parterna och stoppa kriget i Gaza väckte en våg av hopp, lättnad och försiktig tro på att världen fortfarande kan välja fred. Godis delades ut till barn, människor skrattar och firar på sociala medier, och för en stund kändes det som att solidaritet och mänsklighet kunde bryta igenom det annars deppiga mediabruset.
När det tillfälliga eldupphör-avtalet trätt i kraft ska hjälpkonvojer åter börja strömma in i Gaza, för att stödja de omkring två miljoner människor som fördrivits och lever i humanitär kris. Tyvärr vittnar BBC:s reportrar om nya flyganfall mot delar av Gaza natten innan beslutet offentliggjordes. Beskedet om ett avtal inger hopp om en verklig vapenvila, men oron för att det är ännu ett löfte om fred som går upp i rök finns kvar. Vad resultatet blir återstår att se [BBC 20251010].
Biståndets nödvändighet
I ett seminarium i veckan sticker traditionella högerpolitiker ut hakan genom Fredrik Reinfeldt och Storbritanniens tidigare utrikesminister David Miliband var i båda betonar att det internationella näringslivet i allt högre grad är beroende av fungerande internationellt bistånd, det är inte bara en moralisk skyldighet, utan en strategisk infrastruktur för global stabilitet och marknadstillgång. I en värld präglad av konflikter, klimatförändringar och tilltagande ojämlikhet blir utvecklingssamarbete en förutsättning för att motverka global konsekvenslöshet och för att bygga långsiktig tillväxt, investeringar och socialt förtroende, nödvändiga för demokrati och fred.
Det internationella läget speglar en större oro: förtroendet för makthavare och internationella institutioner är bräckligt, och den globala demokratin prövas i realtid. Samtidigt, här hemma, pågår en annan sorts prövning.
Lokal demokrati kräver lokalt engagemang
På lokal nivå finns många goda exempel på engagemang och delaktighet: människor som skapar, möts och försöker påverka sina närmiljöer. Den lokala demokratin fungerar ofta bättre än vad som framgår utav nationell bevakning. Men under ytan märks en växande trötthet.
Ett tydligt tecken på detta syntes i kyrkovalet i september, där valdeltagandet i minskade till omkring 17 procent – en procentenhet lägre än 2021 (preliminära resultatet). Ett starkt val gjorde dock den gröna vågen med skogsfrågorna i fokus där De Gröna i Svenska kyrkan mer än fördubblade sitt stöd. Den nyinförda tvåprocentspärren till kyrkomötet har samtidigt förändrat spelplanen för mindre grupper. [SVENSKA KYRKAN: Läs mer om kyrkovalet]
I folkbildningens värld diskuteras nu hur de nya demokrativillkoren påverkar föreningslivet. På Stockholms länsbildningsförbunds årliga etikkonferens för stockholms studieförbund uppmärksammades att kraven på dokumentation och kontroll växer. Tanken är att värna demokratin, men i praktiken uppstår något annat: oro, självcensur och en rädsla för att göra fel. En enskild persons misstag kan få stora konsekvenser för en hel förening. Många vittnar om en förskjutning från tillit till misstänksamhet, från dialog till granskning.
Samtidigt möter studieförbunden i sin verksamhet en nyfikenhet. Människor vill förstå hur det demokratiska systemet fungerar, varför kommunen ställer vissa krav, och hur man kan agera rätt. Det finns en vilja att lära, och att göra rätt. Ändå återstår frågan: hur stärker vi modet att faktiskt tala, ifrågasätta och agera, även när reglerna känns oklara? Lärdomar tyder på att högerextrema och fascistiska tendenser ökar om den lokala demokratin och tilliten brister, mycket viktigt att vi som demokratiska aktörer är aktiva i det lokala i hela landet.
Demokratiska utmaningar
På nationell nivå krockar demokratins ideal med politikens och marknadens logik. Ansvarsutkrävandet upplevs svagt; vissa tycks stå över konsekvenser, medan andra granskas in i minsta detalj. I välfärdens upphandlingar och vårdens vardag märks hur demokratiska värden allt oftare pressas tillbaka. På innovationsveckan, ett initiativ från Sveriges Kommuner och Regioner, Vinnova – Sveriges innovationsmyndighet och Upphandlingsmyndigheten, rapporterades bland annat hur exempelvis privata vårdcentraler allt oftare hamnar under lupp för koppling till organiserad brottslighet, inte ideella organisationer trots att det är de ideella aktörerna som tenderar att få medial uppmärksamhet. Samtidigt växer behovet av att hantera avgörande frågor om hur människor med brottsregister ska kunna garanteras rätten till en anställning eller ett ideellt engagemang utan att trigga en avfinansiering av en social aktör.
Förlorar vi vardagspusslet så förlorar vi demokrati
Och i vardagens demokrati – den som inte handlar om val eller partier utan om livets logistik – här syns det demokratiska glappet tydligt. Föräldrar som tillbringar timmar i förseningar försöker ändå hinna hämta sina barn. Boende som kämpar med otrygga hyresförhållanden försöker påverka sina fastighetsägare. Här, i dessa små men avgörande frågor, avgörs demokratins hållbarhet och synliggörs dess svagheter. Ett närvarande föräldraskap är nyckel till att fostra nästa generation demokrater men det är inte så lätt att vara en närvarande förälder om resan till jobbet varje dag tar 3,5 timma eller tågen orsakar flera timmars förseningar. men när människor kan lita på välfärden och får möjlighet att påverka sin vardag, stärks tilliten till hela demokratiska systemet.
Oktober 2025 visar därmed två parallella berättelser: en värld som törstar efter fred och ett samhälle som söker tillbaka till sin demokratiska kärna – där modet, tilliten, tiden och samtalet är viktigare än kontrollen.
Reflektionsfrågor
Fem frågor att ta vidare ert interna samtal om demokratins riktning:
- Demokratins tillstånd: Hur kan vi som organisation konkret bidra till att återuppbygga tillit, tid och samtal i en tid när demokratin präglas av trötthet och misstro?
- Civilsamhällets roll: På vilket sätt kan de sociala rörelserna bli en idéspruta för social innovation – på samma sätt som klimatrörelsen är för grön omställning?
- Demokrativillkor och kultur: Hur bygger vi en kultur av tillit och lärande snarare än kontroll och rädsla för att göra fel?
- Vardagsdemokratin: Hur kan vi minska avståndet mellan människors vardag och demokratins beslutsrum?
- Internationell och strategisk inriktning: Vad innebär den globala utvecklingen – som vapenvilan i Gaza och biståndets förändrade roll – för vår långsiktiga strategi och partnerskap?
Omvärldsakademin följer utvecklingen inom mänskliga rättigheter, demokrati och social innovation. Som projektledare för Demokratidagarna, en mötesplats för att stärka, skydda och utveckla demokratin vill vi bidra till att fler aktörer känner att de kan bidra genom de egna demokratiuppdraget.
Läs liknande
DEI under press – hur svenska företag navigerar mellan Trumps mångfaldssyn och EU:s rättighetsramverk
Under våren 2025 har svenska företag hamnat i ett geopolitiskt dragläge mellan två helt olika synsätt på mänskliga rättigheter och mångfald.
Så undviker du att hållbarhetsarbetet fastnar i fina ord och symbolik
När ESG-kraven ökar och hållbarhet blir mer än fina ord i en rapport, räcker det inte att “vilja väl”.
Det krävs riktning, resurser – och ibland någon att tänka tillsammans med.