Omvärldsbevakning från Demokratidagarna

Spaning från Demokratidagarnas projektgrupp 2026-04-09. Löpande bevakning om demokratins nuläge i takt med projektgruppens möten inför Demokratidagarna 7-9 maj 2026 på Tensta träff i Järva. I den här artikeln:

• Demokratin är under press – civilsamhället larmar inför valet 2026
  
• Minskade resurser och ökade påhopp
  
• Informationspåverkan och AI inför valåret
  
• Näringslivet ser risker
  
• En avgörande insikt: Hopplöshet gynnar antidemokratiska krafter
  
• Vägen framåt

Demokratin är under press – civilsamhället larmar inför valet 2026

Inför valet 2026 vittnar aktörer från hela landet om ett krympande demokratiskt utrymme, ökad polemik och ett hårdare samhällsklimat. Under Demokratidagarnas projektgruppsmöten i Stockholm samlades representanter från civilsamhälle, näringsliv, akademi och försvarsorganisationer för att diskutera nuläget.
Budskapet är tydligt: Sverige befinner sig i ett demokratiskt bakslag.

Flera deltagare beskriver situationen som ett “bottenläge”. Retoriken har hårdnat. Tonläget är mer polariserat. Permanenta uppehållstillstånd har begränsats, och många områden påverkas redan av omfattande utvisningar. Rättsstatliga principer, barnkonventionen och asylrätten upplevs vara under tryck.

Det finns en upplevelse av att politiska beslut inte längre primärt formas av bred opinion, utan av det parti som driver den mest restriktiva och systemutmanande linjen.

Minskade resurser och ökade påhopp

Flera organisationer beskriver hur nedskärningar, förändrade bidragsregler och hänvisningar till nationell säkerhet påverkar civilsamhällets möjligheter att verka fritt. Kultur- och folkbildningsaktörer upplever osäker finansiering. Asylrätt, barnkonvention och mänskliga rättigheter upplevs vara under press.
Samtidigt ökar hot och hat mot engagerade medborgare. Flera vittnar om att människor avstår från att uttala sig offentligt av rädsla för repressalier.
– Demokratins infrastruktur försvagas när fria arenor monteras ned, konstaterar flera deltagare.

Det tydligaste exemplet är att offentliga myndigheter sedan i oktober använder den nya “försiktighetsprincipen” i alla bedömningar av bistånd och stöd till organisationer. Ett regelverk som kommer från den europeiska miljöbalken och är menad att tillämpas på exempelvis miljögifter, inte tillitssektorn som består av föreningar, kulturevenemang och medborgarinitiativ. Oroade röster höjdes även ett statligt betänkandet som kommer den 29 maj: utländsk finansiering av antidemokratiska aktörer. I sin form väldigt lik det ryska ”foreign act” som förbjud alla utländska aktörer att verka i Ryssland.

Informationspåverkan och AI inför valåret

Inför valet 2026 växer oron för digital påverkan. Flera aktörer lyfter särskilt oro inför valåret:

• Ökad förekomst av AI-genererat hat.
• Trollfabriker och bot-nätverk som förstärker polarisering.
• Unga som mobiliseras kring våld genom sociala medier.
• Människor som inte vågar uttala sig offentligt på grund av hot.

Hatet är inte alltid organiskt. Mycket är automatiserat. Men effekten är verklig: tystnad, självcensur och rädsla.

Den demokratiska stressen är tydlig. Flera beskriver hur människor undviker offentlig debatt för att slippa påhopp.

Näringslivet ser risker

Representanter från fastighetsbolag och näringsliv betonar att stabil demokrati är en förutsättning för långsiktig verksamhet.
– För oss är en fungerande demokrati avgörande för affären, konstaterade en deltagare.
Samtidigt pågår initiativ från näringslivet för att stärka demokratin och bygga bredare samverkan.

En avgörande insikt: Hopplöshet gynnar antidemokratiska krafter

Ett återkommande tema under mötet var den psykologiska dimensionen. Om omvärldsbevakningen enbart förmedlar mörker riskerar människor att bli passiva.

Demokratins försvar kräver därför två saker samtidigt:

1. En ärlig analys av hoten.
2. Konkret vägledning för vad människor faktiskt kan göra.

Hopp utan realism är naivt.
Realism utan hopp är förlamande.

Vägen framåt

Det återkommande budskapet från Demokratidagarnas projektgrupp är tydligt: Demokrati försvaras inte i teorin, utan i praktiken.

Några vägval för organisationer och individer:

• Skapa trygga rum för samtal.
• Skydda och stärka föreningslivets infrastruktur.
• Samverka över sektorsgränser.
• Bygga ekonomisk självständighet.
• Investera i ungas delaktighet.
• Våga uttrycka värderingar.
• Organisera, inte bara reagera.
• Aktiv mobilisering inför valet 2026

Och framför allt: Du kan vara med. Demokrati är inte något vi observerar.
Det är något vi gör.

Demokrati är inte ett tillstånd. Det är ett pågående arbete.
– Valet 2026 kommer inte bara handla om sakpolitik, utan om förtroende, institutioner och vilket samhälle vi vill vara, säger Emelie Weski.

.-